Kan man avla för sundare hästar?

JA! det har Lina Jönsson slagit fast genom sin forskning.
Hon har genom att använda sig av protokollen från kvalitetsbedömningarn för SWB mellan 1983- 2005 gått igenom de unga hästarnas hälsoegenskaper och exteriör. Därefter har hon spårat upp hästarna i tävlingsstatistiken och undersökt hur många år i tävling de haft och hur många livstidspoäng de skrapat ihop. Ett digert arbete, 9000 st hästar med 5-6 protokoll/ häst. Matematik för höns som en kröniklr i Tidningen Ridsport skulle sagt. På ett ungefär 45-54000 papper att skanna.
Det fanns slutsatser att dra:
De viktigaste egenskaperna för god hälsa och många år i tävling var:
-bra poäng på typ samt huvud, hals och bål
– korrekta rörelser i trav vid hand
-storlek
– hög poäng på hälsa och ortopedisk hälsa
För både hopp och dressyrhästar var det viktigt med bra typ och huvud, hals & bål poäng. De var de som hade flest år i tävling.
Den optimalt hållbara hästen var 166 cm hög och hade ett skenbensomfång 21,5 cm.
Hon kunde också konstatera att högre hästar än medelhöjden fick högre gångartspoäng än vad som var hälsosamt!

En häst utan tävlingsplaceringar hade oftast:
– Lägre poäng på ortopedisk hälsa
– Lägre typ poäng
– Lägre travpoäng vid hand
– mindre skenbensomfång än idealhästen
– lägre gångarts/ hopp poäng.
Hästar med böjprovsreaktioner hade 25% kortare tävlingskarriär.
Hon fann också att det fanns möjlighet att förbättra populationens hållbarhet om hälsoundersökning återinförs vid kvalitetsbedömning.
Men det är nu det intressant händer. Man skulle kunna tro att alla uppfödare i salen skulle höja armarna och skrika: Återinför hälsoundersökningen på kvalitetstävlan, så att vi kan bevisa att vi föder upp friska och sunda individer. Tror ni att det var det som hände?
Näppeligen, det höjdes genast röster som:
-Om man ska böja hästen innan prestation kommer ingen att vilja visa sin häst.
-De bästa hästarna visas inte på kvalitets, de går enbart championatet i sin specialgren.
-Nej, då förföljer hälsostatusen hästen hela livet.
Vad är ni rädda för?
Att era sunda hästar inte är så sunda som ni påstår?
Att de inte är så friska, bra uppfödda och väl förberedda som ni vill låta påskina?
Har ni inte rent mjöl i påsen?

Annons

Företagsutveckling

Företagande intresserar mig. Att få inspriation av andra, lyssna på bra föredragshållare och kläcka nya idéer som kan göra att man kommer visare med sitt egna företagande. Hästfolk kan verkligen sin bransch men jag tror att man måste utveckla företagaren i sig för att hålla företaget vid liv. Därför har jag inskrivet i min affärsplan (du har väl en affärsplan för ditt företagande?) att jag varje höst ska fortbilda mig inom företagande. En hel del kurser har det blivit. Både superbra och rent av kassa.

Här följer ett axplock av dem jag tycker varit bäst:

Först var jag med i ett projekt som drevs av Länsstyrelen Västmanland och Mälardalens Högskola. Det skulle hållit på i 5 år men föll på någon teknikalitet i genomförandet. Det hette Drivkraft och leddes av Karina och Maria då doktorander vid MDH. Drivkraft följdes sedan upp med Drivkraft 2.0 en workshop serie som handlade om kundfokus, marknadsförning och prissättning.

BYS Hästföretagare Distans var ett annat guldkorn jag hittade. Kursen var då Yrkeshögskola men är nu en betalkurs. Den består av en hästkunskapsdel (som jag validerade) och en del som handlar om entrepenörskap och affärsplan. Denna kurs har jag verkligen haft nytta av! Affärsplanedelen var helt suverän. Att verkligen grotta ned sig i varför man startat företag och hur hur man ville driva sitt företag var både nyttigt och nädvändigt. Har fortfarnade kontakt med flera av deltagarna och vår kursansvarige Åse Ericson.

När det handlar om företagande och kvinnor vill det lätt bli tramsigt har jag bittert erfarit. Man ska leva och känna sitt företagande inte tjäna pengar. Dvs kursledningen har från början bestämt sig att ens företagande inte är på allvar utan bara en ””passion”. Så jag brukar undvika kurser för kvinnor i den gröna näringen eftersom det oftast blir tramsigt.

Men som tur är finns det undantag! Blir glad när mina förutfattade meningar kommer på skam.

Qvinst är ett sådant! Med hjälp av pengar från Tillväxtverket har Elisabeth och Agneta hittat en fantastisk blandning mellan glädje, allvar och företagande. Allt med en egen personligt twist. Kryddat med god mat på Kungsörtorp och ett engagemang som gör att gruppen arbetar för sig. Ett helt fantastiskt tillfälle till nätverkande. Var på återträff för två veckor sedan och hoppas att det ordnas ännu en träff nästa höst.

Om jag bodde i Västra Götaland skulle jag genast anmält mig till Hästföretagare med lysande framtid. Men nu gör jag inte det så då får jag hitta på något annat i stället. Jag undrar bara vad.

Hemma från ”avels-nirvana”

Efter en förmiddag späckad av Åsa Viklunds fantastiska föreläsarkonst och käcka nyheter från ASVH var det dags för ännu en fantastisk lunch innan det var dags att lämna ”avels-nirvana” för denna gång. Har klottrat blocket fullt av intryck från de sista intressanta föreläsningarna. Kommer att delge det lite i taget för att dra ut på avelskaramellerna.Läs jag har lite att ta i kapp nu när jag varit bort hela helgen så det kommer jag lovar.
Besökte verkligeheten genom idkoll och chippning av ett travföl hos en kollega. Fika med lussebulle i stallet med en kollega, kan det bli bättre? Det kan det faktiskt! I grannbyn bor en treårig SWB unghäst som är tillverkad och född hos mig. Det var helgens höjdare. Att träffa denna resliga (minst 175 cm), vänliga och trygga unghäst med en husse som dyrkar marken han står och går på. Att veta att man är en del av detta är stort! Varm i hjärtat styrde jag hem i höstmörkret med en fantastisk fullmåne som lyste upp min väg. Horses made in Sweden.

Halvtid

Pustar på rummet efter en späckad eftermiddag. Grupphållning av hästar, hindra smittspridning och genetik har vi hunnit avlyssna. Extra svettigt med genetik pass mellan 16.30  och 18.00

Sammanfattar det hela så länge genom Görel Nymans visdomsord: -Åk inte omkull med vespa i Athen. Återkommer med fördjupad förklaring.

Nu ska man kamma till sig inför mingel i baren och middag. Lunchen och eftermiddagsfikat har varit delikata så förhoppningarna inför middagen är enorma.

 

Kunden i centrum

Vem ska köpa våra hästar och varför? Hur ska vi ta hand om våra kunder? Behöver vi det och varför?
ATGs fd VD Remy Nilson berättade om marknadstrender, kunders behov och varför de köper.
Vi måste
– Vara besatta av kunden- Se kundens behov.
– Ha en ökad kundkännedom- Vad vill kunden ha!
– Tänka kundens kund- Vem är slutanvändaen till produkten (hästen)
– Ha stor interaktivitet- Finnas i social medier
– Bli en del av kundens vardag.

Kundens beslut grundar sig på känslor och upplevelser.
I Sverige behöver vi utveckla upplevelsevärlden runt hästen och att vara hästägare. Alla vill känna att de är delaktiga i något stort och viktigt.
Vi som säljer måste vara besatta av att göra bra produkter!

Fullblodsuppfödning i Frankrike

Svensk, blond och smart sammanfattar jag Anna Sundström Drion som berättar om sin affärsidé och om sitt företag.
Skillnaderna från Sverige är bland annat
– Närhet till hingstarna.
– Tillgång till bra tränare
– Tillgång till köparna
Man kan vara proffessionell för att det går att ta betalt.

Men hon uppmanar oss att göra det bättre än utomlands och jobba stenhårt!
Satsa på kundvärde och mer värde.
Se det som att man levererar en vara som någon annan ska fortsätta förvalta.
Bara använda det bästa!

Varför handlar vi inte svenskt?

Jo det gör vi väl är din första reaktion.

Men det finns siffror på att det inte är så. Peter Björnsson har studerat auktionspriserna på ettåriga travhästar i år.

 På de svenska auktionern har det sålts hästar för 49 miljoner.

Svenska köpare har totalt köpt 140 st ettåringar i USA i år till en sammanlags summa av 57 miljoner. I Frankrike har det handlats för 11 miljoner och Italien 1,5 miljoner.

Totalt har det investerats 70 miljoner svenska kronor i utländska ettåriga travhästar. I Sverige var det många ledsna uppfödare som fick ta med sina unghästar hem från Kriterie-auktionenen.

Trist! Hur gör vi?

Horses made in Sweden- marknadsförning av svenska hästar

Hästen är en symbol för den svenska landsbygden!

Inför projektet gjorde HNS en attityd undersökning.

1099st svar inkom. Varav 50% hade egna hästar, hälften av dem ägde endast svenskfödda hästar.

Endast 6 st av de svarande ansågs sig hålla på med hästar av enbart rationella skäl!

De som var mest positiva till svenskfödda hästar var 70-talister och yngre. De flesta hade egna hästar och arbetar ej inom hästnäringen.

De som var minst poitiva till svenskfödda hästar var män födda på 60-talet och tidigare som har mer än 10 st hästar.

Ord som främst förknippas med svenska hästar är hög kvalité, friska och sunda

När det gäller importerna skiftade orden från kvalité till fusk och skador.

Säljarna av svenska hästar anser att deras hästar är sunda och hållbara med bra dokumentation men tycker att köparna inte bryr sig om att hästarna är svenska.

Köparna anser att säljarna har en otydlig prisbild och ger dålig information. För 50% av köparna spelar det ingen roll att hästen är svenskfödd.

Man kan konstatera att transparens är ett viktigt argument och känslorna styr både hos köpare och säljare.

Hur ser du på den svenkfödda hästen?